Igårkväll slösurfade jag på platsbanken en stund, är väl lika bra att börja sondera terrängen redan nu, och fann där en annons för nåt kneg som med ordet ”prestigelös” beskrev vad de sökte för personligheter. Prestigelös. Jag har förstås mina teorier om varför de skrev så, men jag undrar faktiskt vad de egentligen ville ha sagt…
Prestigelös. Kom osökt att tänka på det ordet imorse när jag slog på tv:n och slötittade på Top Model. Av nån underlig anledning anses fotomodell på internationell nivå vara ett väldigt prestigefyllt yrke, trots att de flesta inser hur bisarr branschen ofta är. De skönhetsideal man hittar i samhället återfinns i absurdum på modeaffischer, men samtidigt lär Top Model oss hur extremt prestigelös man måste vara för att vara kameran till lags. Tjejerna får programmet igenom be om ursäkt för sina ”många” brister och den som säljer sin själ allra mest vinner ett slavyrke. Det är nog ganska prestigelöst även i Milano, New York och Paris…
Dagens stora behållning har varit rapporter från Göteborg om stödkonserten för Wild n Fresh. De kamrater som osjälviskt utsatte sig för antifacklig synthmusik talar alla om vilken totalt usel föreställning de bjöds på. Men om borgarnas nya kampmetod är att sampla sallad och söka sympatier genom att utsätta allmänheten för sällsynt usel synthkultur, då tänker jag fan stanna hemma på soffan med gott samvete tills Timbro tar över igen..
_________________________________________________________
Dagens låt: META-4 – The untouched.
Dagens ledsamma: Jag brukade läsa nätets kanske mest gripande dagbok då och då, men nu är det slutskrivet. :(
